Lix- Läsbarhetsindex

Idag på Svenska C lektionen fick vi göra något spännande, vi skulle räkna ut hur svår en text är. Med hjälp av en liten formel som bestod av att man skulle räkna ett visst antal ord, meningar och långa ord. Efter  uträkningen kom vi fram till att kursplanen för svenska C låg på en väldigt hög nivå och då är det inte konstigt att man kanske inte förstår allt som står där. Vi skulle sedan analysera våra egna texter och jag hamnade mellan medelsvår och lättläst text. Jag måste säga att jag inte riktigt vet hur jag ska tolka det eftersom jag hade en uppfattning om att jag använde ett mer komplicerat språk. Samtidigt så är det väldigt bra att jag inte skriver för komplicerat utan tillräckligt enkelt för att de allra flesta ska förstå. Men jag tror inte att den metoden vi använde är felfri, mer som en riktlinje för att mäta vad som är gemensamt för de olika svårighetsgraderna på texter. Jag tror också att mycket beror på hur mycket man vet om ämnet man skriver om, i vilket sammanhang det skrivs osv. Metoden vi använde oss av kan vara bra att använda om man vill veta ungefär vilken svårighetsgrad texten ligger på beroende på syftet med texten.

En sak som kan vara viktigt när man ska skriva en lättläst text är att inte ha långa meningar eller långa ord. Ibland för att en text ska bli enkel är det kanske bättre att skriva fler meningar med fler ord än en mening som är kortfattad och innehåller svårare ord. Mycket beror som sagt på vem som är mottagaren och vad sändaren vill få fram och hur han/hon ska få fram det.

Svar till uppgift #1

1.De vanligaste skrivsituationerna jag kommer i är när jag skriver mail, skolarbete och ibland chatt.

2. Jag tycker om att skriva och det brukar oftast ge en positiv reaktion, det beror förstås på till vilket syfte, om det är något man gjort tidigare osv. Om jag ska skriva i ett sammanhang jag tidigare inte skrivit brukar jag fråga om hjälp efter att försökt lite själv. Min oftast positiva reaktion beror på att jag förknippar det med ett roligt sätt att uttrycka mina tankar och funderingar, ibland räcker inte det verbala till och då är det skriftliga ett bra komplement. 

3. Jag tror att en utav anledningarna till att kunskapssamhället ställer krav på våra skriftliga kunskaper är att det finns så mycket sociala medier. För att uttrycka sig i de sociala medierna krävs goda kunskaper inom skrift. Vi har stor frihet att uttrycka oss och jag tycker att vi ska använda den friheten vi har. Det är viktigt att kunna skriva så att andra personer förstår vad syftet med texten är. Man har inte alltid tillgång till att tala inför ens mottagare och då är det väldigt bra att ta till skrift. Det är viktigt att kunna fånga mottagaren på en kort tid för att personen ska fortsätta läsa.

4. Jag tycker verkligen att skrivandet är ett hantverk, det är något man alltid kan jobba på och bli bättre. Det faller inte alltid naturligt utan det kan ta tid för många att formulera sig i skrift. Jag tror att man kan lära sig det mesta om man bara har viljan och kunskaperna. Det är bra om man har någon man kan se upp till och någon man kan lära sig av.

5.Det är oerhört viktigt att tänka på mottagaren när man skriver en text, som jag nämnde tidigare har man väldigt kort tid på sig att fånga läsarens intresse och behålla det. Texten måste vara anpassad till mottagaren, det kan vara en text med bra innehåll men skrivet på fel sätt och då förlorar texten sitt värde. 

6. Jag har själv råkat ut för när sändaren förlorat sitt budskap genom sättet han/hon skrivit det på. Jag som mottagare blir då väldigt förvirrad och söker mig då till en annan text. Jag sorterar bort det jag läst tidigare eftersom det inte lämnar några avtryck. Om sändaren misslyckas med att få fram sitt budskap är sändarens arbete förgäves eftersom budskapet inte kommit fram.